Tankarna spinner för fullt o oron börjar att växa, tänker hela tiden OM. 

För i torsdags när jag duschade så kände jag en knutna till som ömmade o fredags morse hade jag jätte ont i armhålan. 

Knuttan har blivit större o den e hård o de gör ont när jag känner på den. 

Innan ikväll så hittade jag ännu en Knuttan fast denna gången på ett annat ställe,  på ett ställe som man använder dagligen, flera gånger om dagen, alltså under tungan.

Den e stor o jag har jätte ont där.

När ska allt vara över? 

När ska jag få slippa allt detta? 

Går dessa knuttor inte bort snart så får jag ta kontakt mä min läkare igen så får vi kolla upp de, men jag börjar bli jätte orolig nu.

Kan inte sova, bara tänker o tänker.

Vill inte ha fler negativa besked för jag kommer inte klarar av de, mina vänner frågade mej i lördags om jag mådde bra o om jag kände av nån smärta. 

Jag ville inte svara på de alls.

Men innerst inne hade jag ont, men jag har alltid varit en sådan person som aldrig visar de.

Visar aldrig mina känslor öppet.

Jag har svårt för att dela mä mej o berätta saker, jag döljer heller såna saker. 

Många som inte vet hur de ligger till mä mej, inte ens du vet.

Även ifall jag vill dela mä mej så kan jag inte göra de virus. 

Har lovat att inte höra av mej o kommer inte göra de heller.

Även ifall man behöver prata av sej mä nån.

Men inte mä dej, du e nog den siste som kommer få veta hur de ligger till. 

Så nu får jag se om jag kommer kunna fira min 30 års dag den 26 september i Törringe. 

Får se hur de blir mä de. 

Jag får väl försöka att sova ändå för de e ändå jobb som gäller när jag vaknar. 

Har de inte gått över tills på onsdag så måste jag ringa de dära samtalet som jag inte vill ringa. Men jag måste göra de i vilket fall som helst.

Sovgott mä er

Kram Manne