Jaja, jag skrev för nån dag sen att jag inte skulle skriva i bloggen på ett tag.

Men just nu känner jag bara för att kräka av mej innan jag spricker av förtvivlan, ni vet ju att jag är allvarligt sjuk och att jag går på mediciner och så, men ni vet inte vad som fattas mej.

 

Nu är det ju så här att jag vet och även min familj men jag är inte riktigt redo för att berätta det för världen, inte än.

Då det fortfarande är svårt för mej att förstå att detta har drabbat mej, jag skulle inte ens önska min värsta fiende denna sjukdom för den är inte smärtfri precis.

 

Idag var  jag i Malmö på ett nytt läkarbesök, det gick väl bra än så länge har ju inte fått nått svar än då mina rönken bilder skulle skickas till min läkare som är spciallist (stavningen) inom detta område och min läkare som försöker att göra allt så jag kan bli frisk igen.

 

Det är en lång väg kvar, men min läkare ger inte upp än, men ibland vill jag göra det då min ork inte alltid finns där.

Men all denna stötning som jag får bland vänner och familj får mej att orka lite mer.

Mina arbetskamrater är ju några riktigt guldklippar och snacka inte om chefen. Går liksom inte att förklara med ord men bättre chef och kollgor finns liksom inte.

 

Hade det inte varit för dom så hade jag aldrig orkat att jobba, men jag går till jobb även ifall jag har ont och kämpar mej igenom arbetsdagen så gott det går.

 

Men jag trodde verkligen att jag skulle få svar direkt efter vi var klara men det fick jag inte, fick inte veta någonting.

Men dom tog ett antal rönken bilder ifrån brösten och ner till låren så vi får se vad dom säger om några dagar eller veckor, vet inte hur lång tid det skulle ta innan jag fick något svar, jag hatar att gå och behöva undra och bli orolig för något som kanske inte är något farligt, men tänk om dom skulle hitta något nytt, eller något som har blivit värre.. Usch vill inte ens tänka på det för mina tårar kommer...

 

Jag vill verkligen inte vara sjuk längre, det är inget kul och det är inte lätt heller.

Men jag har alltid varit den som har haft mest otur.

 

Nä, jag får väl avlsuta här och köra iväg och fixa två ärrenden som måste göras idag...

Har inte tid nu i veckan då det är jobb och annat som står på mitt schema.

 

På fredag jobbar jag ifrån 8-21:30 wiihoo va kul.... Kommer att vara as trött sen när jag kommer hem.

Problemet är att jag får antingen cykla eller gå till jobbet, men det gör inte mej något för det är bara skönt, men hoppas bara att kroppen orkar, men viljan finns där.

 

Ha det så bra och sköt om er, så ska jag försöka göra detsamma....

 

Kram Manne