Sitter här och skriver, för jag kan inte skriva till dej så jag får sitta här och skriva istället.

Ibland undrar jag hur du har det, hur du mår.

Ibland tar jag upp mobilen och skriver men sänder det aldrig till dej, för jag vet inte om du hade uppskattad det.

 

När saknaden blir för stor så försöker jag tänka på annat, men det är inte så lätt alltid.

Ibland vill jag bara höra din röst för en stund, för den fick mej alltid så lugn.

Vet inte hur jag skulle reagera idag om jag fick höra din röst igen, kanske skulle jag bli nervös eller osså bara så paff för att jag inte hört den på väldigt länge.

Det hade varit så underbart ch få höra din röst igen även om det skulle vara sista gången, men då hade jag fått veta att allt är bra med dej, för det är det ända jag önskar mej att du har det bra.

 

För mej finns det inte så mycket att göra åt, jag kämpar dag in och dag ut.

I nästa vecka jobbar jag bara 3 dagar sen slutar jag på mitt arbete, ska faktiskt bli skönt men jag kommer att sakna mina kollegor, men min kropp har valt detta och jag måste lyssna på den nu det blir inte lättare.

Det blir allt mer svårare för mej nu och smärtar blir värre osså, känner riktigt hur ont jag har nu inatt på jobbet, men det är osså sista natten för mej. Min sista kväll hade jag i torsdags och mina 3 sista arbetspass är morgnar sen säger jag adjö med gråten i halsen.

 

Men om jag bara hade fått dej att förstå så kanske det hade blivit lite lättare, i alla fall för mej som behöver det sista för att kunna gå vidare, men det kommer aldrig att hända för du är lika envis som jag är.

Jag vet att jag har gjort mina misstag men det har du osså gjort och jag har aldrig dömt dej för de, för alla kan göra misstag och man lär sej efter ett tag.

Jag har lärt mej min läxa nu, jag har lärt mej att livet är kort.

Jag har fått en andra chans i livet men den varar inte så länge tyvärr eller de vet jag inte riktigt än har inte fått nått svar än för det tar några veckor innan jag får nått svar på det.

 

Hoppas att det är positiva svar för det behöver jag, men jag har den känslan att det inte kommer bli positivt för jag har alltid haft otur för det har jag märkt tillsammans med dej, för allt mellan oss blev fel.

Det enda som fungerade va sexet mellan oss, där har jag inget och klaga på, de vet jag att du inte heller har och ska jag va ärlig så är det de enda jag saknar mellan oss för du va så jävla underbar och din hårda underbara K*K var så jävla stor o skön... Den glömmer jag aldrig och inte dej heller.

 

Nä, jag får väl avsluta här om jag kan.

Men egentligen har jag så mycket mer att skriva men vågar inte skriva för mycket heller..

 

Kram Manne